Såja, nu är det kört för alla trafikskolor! Tesla p90d…

Provkörning av Tesla p90d.

Varför skall man behöva köra bil när bilen kör själv? Varför skall man ta körkort när bilen löser allt åt en? Körkortsutbildningen har ingen framtid!

Nej, jag gick kanske lite långt där!…

Sedan en tid tillbaka har jag varit faschinerad av elbilar och tror att vi kan se fram emot att se betydligt många fler elbilar på våra vägar inom en snar framtid. 

För några dagar sedan träffade jag en gammal vän som har börjat jobba på Tesla. Han insisterade på att jag skulle komma över och prova en av deras bilar och jag gjorde det.

Jag provkörde en Tesla P90D. Eller, rättare sagt, den provkörde mig.

Tesla p90d 1

Jag satte mig i bilen och sen bar det iväg.

I vanlig ordning, som brukligt är med elbil så var det tyst! Mycket tyst… Inget irriterande dieselknackande med påföljande risk för tinitus.

Jag tänker inte tjata om prestandasiffror och hur snabbt bilen accelerade. Siffrorna talar för sig själv, 0-100km/t på ca 3sek. Dvs, snabbare än dom flesta Ferrarimodeller.

Samtidigt skall vi inte glömma att detta är en rymlig familjebil! 

Autopilot

Såja, nu till det intressanta!

Jag körde på varierade typer av vägar och när vi kom ut på landsvägen insisterade min vän på att jag skulle testa Teslas nya autopilotsystem.

Men vänta lite autopilot?? Autopilot hör väl bara hemma i ett flygplan?

Jag fick en kort instruktion om vilka reglage jag skulle trycka på och gjorde som jag blev tillsagd.

När jag hade ställt in vilken fart jag ville köra i så var det bara att släppa ratten, pedalerna och lägga armarna i kors.

Lägga armarna i kors…

Alla har sitt eget kroppsspråk med sina egna signaler, men vissa saker är generella. När man träffar nya människor har man oftast armarna i kors då armarna bildar en barriär som man kan ”gömma sig bakom”. En person som står med armarna i kors har oftast intagit en defensiv ställning. 

Defensiv ställning? I min värld kändes det som att stå vid ett stup och bli tillsagd att hoppa ner i avgrunden! -Hoppa! -Hoppa! -Det löser sig!

Man hade förmodligen haft armarna i kors när man står och tittar ner avgrunden! Med skräckblandad förtjusning släppte jag ratten.

Bilen körde mig, det var inte jag som körde bilen! Som hyfsat van bilförare går detta mot alla ens invanda mönster. I hjärnan pågick en kamp mellan min väns order om att inte röra ratten och det ”sunda förnuftet”. Just där och då skapades ett mantra som jag repeterade inom mig -rör inte ratten, rör inte ratten, rör inte ratten!

Bilen körde faktiskt helt på egen hand! Den höll sig på rätt sida av vägen, styrde och höll en jämn fart och viktigast av allt: den krockade inte med dom mötande bilarna.

Självklart var jag beredd att ta ratten om bilen inte skulle göra sitt jobb. Men det behövde jag aldrig göra! Med andra ord, teknik i all ära men du måste fortfarande vara vaken. På instrumentpanelen lös en symbol som informerade om att man för säkerhetsskull skall hålla händerna på ratten.

Efter landsvägen körde vi ut på motorvägen. 

Jag ställde in systemet på 110km/t och fick order om att släppa ratten och inte röra pedalerna. 

Efter en stund närmade vi oss en lastbil som körde betydlig långsammare än vad vi gjorde. 

Min vän sa -rör ingentig! 

Jag kände hur foten var på väg mot bromspedalen för att bromsa men hejdade mig. Det är väl kanske inte så konstigt att man vill sänka farten när man närmar sig ett hinder??

För säkerhetsskull kunde jag inte låta bli att lägga foten över bromspedalen, om ifall att….

Återigen påbörjades kriget mellan det sunda förnuftet och min väns order i min hjärna… -rör inte ratten, -bromsa inte, -rör inte ratten, -bromsa inte, -rör inte ratten! Av någon märklig anledning började jag se inre bilder av en fluga som krossas mot en framruta…

Någon sekund innan mina reflexer hade tagit över bromsade bilen automatiskt och lade sig i en jämn fart bakom lastbilen, varpå jag kunde andas ut. Vi körde i ca 80km/t.

Min vän gav order om att jag skulle blinka åt vänster. Jag tyckte inte att det var särskilt lämpligt eftersom att där var bilar som var i färd med att köra om oss. Men, nåväl jag gjorde som jag blev tillsagd.

Bilarna körde om och så fort det var fritt så bytte bilen själv körfält och placerade sig i det vänstra körfältet. Vid ett tillfälle i samband med körfältsbytet tändes en symbol i instrumenteringen som indikerade att bilen ville att jag skulle lägga händerna på ratten för säkerhetsskull. Detta betydde inte att jag skulle styra, utan bara ha händerna på ratten. Med andra ord, bilen gjorde hela körfältsbytet åt mig!

Resterande del av provkörningen fortlöpte smärtfritt och vi parkerade bilen utanför Teslas lokaler.

Fantastiskt! Då behöver man inte kunna köra bil längre. Bilen gör ju hela jobbet!?

Nåväl, tekniken är kanske inte riktigt där än. Men en stor del av körningen skötte Teslan själv. 

Ok, gav detta mersmak? JA, absolut! Jag gillar att köra bil men under vissa sträckor under en resa är det skönt att låta bilen göra jobbet åt en!

Som trafikskoleägare kan jag nog fortfarande pusta ut, i alla fall några år till!

Glöm inte! Teknik i all ära med du måste fortfarande vara vaken när du kör bil.

tesla 2

Ett stort tack till Tesla som lät mig testa bilen. Det är en fantastisk bil!

Nyfiken på Tesla p90d? Ta gärna en titt på Teslas hemsida. Klicka här.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *